Jag undrar det jag....

Det senaset året har varit ett rent helvete, med oror, ovetskap, ignorans från myndigheter, påhopp och mer därtill.

Nu har bilden börjat klarna mera, jag kommer att i dagarna få anmälningarna hemskickade, så att jag åtminstonde får något hum om vem som  sagt vad, och inte minst: VAD FAN VAR DET SOM HÄNDE!?

Men som sagt, bilden har börjat klarna mer och mer. Man skulle ju kunna tro att det skulle underlätta att få veta mera - men så är det inte alltid.

Såvitt jag kan utläsa av det jag redan "pusslat ihop" av information och det jag kunnat läsa mig till på FB bla, så har sammarbetet varit gott mellan dem jag misstänkte låg bakom det hela. 

Att en säger " det visste jag inget om", när den personen startade händelsekedjan, har jag svårt att riktigt tro på - speciellt som jag hört/läst vad den personen skrivit om mig.

Att se kommentarer som handlar om mig, skrivna av för mig okända personer som inte ens känner mig utan bara går på vad någon annan sagt, känns. 

Nog vet jag att det vänts på sanningar både hit och dit för att "passa" tillfälle och person från person, men ändå.

Av allt är det kanske 1%  sanning, 49 % halvsanningar och 50% lögner som sagts. 

Samma personer som sitter och skriker på orättvisorna i sina liv och målande berättar om dem, sitter och försöker dölja den sanning som försatt dem i situationen. Allt för att komma vidare i livet med sina glorior glänsande som guld...

Jag försökte skydda min handikappade son från att hamna i denna vansinnes vendetta, men lyckades inte.

Och vad gör det dessa personer att de mera skadat min son än mig, i sin strävan efter någonslags hämnd eller vad det nu är?

Och en knarkande f***a sitter och uttalar sig om saker som rör mig, utan att känna mig. Denna kvinna, som valde knarket framför sina egna barn, som hellre lät barnen gå utan mat för att kunna få sitt missbruk tillgodosett, som lämnade dessa barn utan tillsyn dagar i sträck när de var relativt små. Vad har hon för rätt att yttra sig alls???

Ändå.... ändå valde jag att tro dig återigen, glädjen att åter få höra av dig var starkare än ilskan över de skador som tillfogats min son iom den händelsekedja du utlöste - medvetet eller omedvetet, det får jag aldrig veta. 

Men nu måste jag få tid, tid att smällta allt. Tid att komma över allt jag hört vad du sagt om mig - groteska saker, som jag aldrig kunnat förlåta om det gällde någon annan än just dig.

Ge mig den tiden....

Kanske jag aldrig kommer över detta, kanske alla attacker genom åren av dina föregångare satt för djupa spår så att jag inte orkar längre?

Jag måste få tid att försöka hela mig igen.

Det betyder inte att vi inte kan pratas vid, jag stöttar dig fortfarande i det du nu går igenom, även om jag inte heller där känner till hela sanningen. Men det spelar ingen roll, eftersom du är den du är, en person som jag älskar med alla fel och brister aovsett vad! 

 

Baraa

11 april 2011 15:38

Intressant blogg!

http://person.bloggplatsen.se

 

Nån i mängden

13 april 2011 11:23

Måste bara säga att man mår illa när man läser dina bloggar om dina anhöriga . Vem jag är , jo en i mängden som känner till familjen .Men hur kan du skriva så om dina anhöriga och sista bloggen om nån som står dig mer än nära . Sjukt sök hjälp . Man skriver inte så här i en blogg oavsett om man inte drar jämt med sina släktningar i så fall skriver man ner i en dagbok och går till en psykolog .Det är sjuka anklagelser du har . Och jag vet att det inte stämmer trots alla år som gått .Du kommer ångra en dag detta och jag vill inte att du blir helt alena . För jag vet att du kan vara en underbar tjej . Men du måste få bort dessa demoner du har och tänka mer med hjärtat . Det här så fel så fel .

fallen-angel

13 april 2011 19:40

klart och tydligt är är att du INTE känner till "familjen" som du kallar den. Och hur jag kan skriva som jag gör? Enkelt: det är Sanningen- och som sagt, jag har bevis på att varenda ord är sanning dessutom. Och inga ogrundade anklagelser. Sluta vara feg och stå för vem du är, så ska jag gärna skicka dessa papper till dig...
Du pratar om att jag skulle vara sjuk -LINDA - men så är icke fallet - vilket också har styrkts av psykiatriker genom åren.
Oroa dig inte- ensammen är det sista jag blir.
Om du vill veta vad som VERKLIGEN är ett sjukligt beteende, så är det att en alkoholiserad Sociopat inte bara förstör för mig, utan även för mina barn - det finns ingen gräns för vad denna människa är kapabel till. Inga begränsningar.
Och jag skriver precis vad jag vill i mina bloggar. Rent utsagt: ge fan i att läsa om du inte klarar av sanningen!
Du vet inte ett skit om mig- du kanske tror det- men ohppps- nej!För hade du vetat något alls om mig, så hade du vetat att jag gick så långt man kan gå för att få hjälp att glömma och gå vidare -och fick men för livet pga det. Men vad gjorde det för nytta när alkoholist sociopaten satte igång -igen.
Så Linda- våga visa ditt rätta jag - eller håll tyst - för jag kommer fortsätta blogga om mitt liv och vad som hänt mig och mina barn.

 

eeh?

14 april 2011 06:43

sjukt är att släktingar "som inte drar jämt" förstör andra människors liv. Och motiven visar de tydligt genom att de på en psykopats vis struttar vidare i sina liv utan att bry sig om förödelsen bakom sig.

fallen-angel

14 april 2011 09:45

jamen precis det! Tror inte du att L. har förstört livet för inte bara mig, utan mina barn också? Har du någon som helst aning om vad L. ställt till med? Nej! för du var själv med och förstörde för min dotter då hon var yngre. Du pratar om att jag skadar L:s barn- knappast! Och vad DU har med det hela att göra är obegripligt- du är inte ens tillhörig denna släkt. Och vad det bekommer: jag har mail kvar från när du skrev hur L försökte förstöra ditt liv- så är inte det du sysslar med nu lite väl mycket " kasta sten i glashus"?
Vad gäller att du fegt skyller ifrån dig att du inte vågar vara annat än anonym pga av mail du får från mig? Jag frågade varför du plötsligt skulle bryta en kontakt du själv så villigt tog upp, och fick en massa svammel tillbaka. Min fråga var då till dig: vad skulle DU tycka om fall JAG gjorde mot dina barn som du gjort mot mina? Då blev du vansinnig! Så kom inte med dina falska påståenden om att det jag skrivit inte är sant- för som sagt: jag har papprena som bevisar det är sant.
Och visar Linda tecken på att ångra att hon förstört min OCH min dotters liv? Nej! För som du så riktigt skriver: "PÅ en pykopats vis struttar hon vidare utan att tänka på förödelsen hon åsamkat!"
På vilket vis skadar jag L:s barn? Jag har ingen kontakt med dem alls.
Och du vet inte alls hur jag mått under alla år L hållit på med sina trakaserier - så var du bara tyst.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och kalla mig och min dotter oh man en massa, så väljer jag att publicera detta, skrivet av dig med dina egna ord, om "den underbara mamma" du så försvarar.   Så nu blir det mera intressant att få se dina snorkiga, obefogade kommenater om DETTA! ...

Nog finns det saker att skriva om, men så ska ju lusten till också. Det jag kan konstatera är att jag, min man,min son, min dotter och i längden då även mina barnbarn, alla på något vis har fått sår i själen efter Sociopatens vansinnes framfart det...

Nog finns det saker att skriva om, men så ska ju lusten till också. Det jag kan konstatera är att jag, min man,min son, min dotter och i längden då även mina barnbarn, alla på något vis har fått sår i själen efter Sociopatens vansinnes framfart det...

Efter vad som känns som en evighet, vilket det på sätt coh vis kan sägas vara då det var 5 år jag sedan var ner hit, sitter jag nu hemma hos Theres och Johan i Sala. Känns jättekul att räffa alla igen, och vi har ju mycket att ta igen sas.   Ja, ...

Mamman som dränkte sina 2 pojkar, 4 resp 8 år gamla, har nu först börjat inse att hennes barn aldrig kommer tillbaka. Ehhhh? Hon liksom mördade dem, och nu ska det tyckas synd om henne? Hon skyller på social myndigheterna att hon mördade sina barn,...