Det blev en lång resa igår, och otroligt nog kom vi iväg bara 40 min. senare än vi tänkt! ( Inte illa för att vara oss).

Lite segt var det ju att kravla ur sängen ½6 på morgonen och fodra hästar och ut med hö i hagen och ut med hästarna också....  och rasta av hundarna ordentligt, gick nästan i sömnen ju! 

Turligt nog hade jag gjort matsäcken kvällen innan: tortelini & baconsås - som vi bara värmde och hällde i mat-teromsarna. Bra grejjor det där: mat-termosarna alltså =). Får plats mycket och det håller sig varmt. Några mackor till frukost i bilen och massor av kaffe! Och lite annat gott...

Nog var vi båda lite nervösa och förväntansfulla över att få träffa Bira och ta med henne hem! 

Men som sagt, det var en långresa: c:a 40 mil enkel resa...

Jag började köra, för hade jag inte gjort det när jag ändå var uppe i varv sas, så hade jag antagligen somnat i bilen och sedan hade det blivit trögt att vakna igen: känner mig själv....

Maken och jag turades om att köra, vi satte ett snitt på typ 10 mil var i stöten, så att ingen av oss skulle bli för trött - ett "system" som funkade bra.

Det blev så klart en del stopp på resan för att rasta Sioux & Cobra också.

Så träffades vi då - och det var kärlek vi första ögonkastet! Denna lurviga Vorsteh-tik bara flög rakt in i hjärtat på mig och gubben!

På vägen hem så rastade vi först hundarna "för sig", dvs Bira ensam och de andra två tillsamman, men när vi var i Stugun på en jättefin plats, släppte jag ut Sioux och tog Cobra i koppel (som ju inte kan gå lös alls), så fick de bekanta sig alla tre. Bira och Sioux fick vi bromsa från att hoppa ner i älven - tydligen "vattenhundar" båda 2 - så i sommar vet jag vad de 2 kommer hålls med =).

Allt har gått smidigt, alla 3 tjejer kommer överenns.

Ska försöka fota dem all 3 tillsammans- ett projekt som nog inte blir så lätt eftersom alla 3 - men framför allt Sioux och Bira - har mycket spring i benen *S*. Men men, bara att försöka =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och kalla mig och min dotter oh man en massa, så väljer jag att publicera detta, skrivet av dig med dina egna ord, om "den underbara mamma" du så försvarar.   Så nu blir det mera intressant att få se dina snorkiga, obefogade kommenater om DETTA! ...

Nog finns det saker att skriva om, men så ska ju lusten till också. Det jag kan konstatera är att jag, min man,min son, min dotter och i längden då även mina barnbarn, alla på något vis har fått sår i själen efter Sociopatens vansinnes framfart det...

Nog finns det saker att skriva om, men så ska ju lusten till också. Det jag kan konstatera är att jag, min man,min son, min dotter och i längden då även mina barnbarn, alla på något vis har fått sår i själen efter Sociopatens vansinnes framfart det...

Efter vad som känns som en evighet, vilket det på sätt coh vis kan sägas vara då det var 5 år jag sedan var ner hit, sitter jag nu hemma hos Theres och Johan i Sala. Känns jättekul att räffa alla igen, och vi har ju mycket att ta igen sas.   Ja, ...

Mamman som dränkte sina 2 pojkar, 4 resp 8 år gamla, har nu först börjat inse att hennes barn aldrig kommer tillbaka. Ehhhh? Hon liksom mördade dem, och nu ska det tyckas synd om henne? Hon skyller på social myndigheterna att hon mördade sina barn,...